Nu tar jag fram gravidkläderna. Vill liksom inte töja ut mina vanliga arbetskläder något mer. Förhoppningen är ju att kunna ha dem om några månader igen. Ska vi sätta ett realistiskt mål? Augusti-september? (Om allt går som det ska och alla mår bra)
En lång och usel dag på jobbet... En försenad hemkomst, en missad husvisning på grund av det. Jag arg som ett bi... Ser inte den vackra mannen framför mig, som ansträngt sig hela eftermiddagen.
Han går in- och kommer ut från sovrummet- med en vacker blombukett och frågar: vill du gifta dig med mig?
De tända ljusen var släckta eftersom jag var sen hem, den förväntansfulla mannen var aningen överspänd av längtan att få säga de magiska orden.
Jag kände mig som en skit, för att jag sällan kan passa tiden.
Men... Efter pussar och kramar och massor med fina ord, så är vi nu förlovade!
Du milde tid! Jag trodde aldrig den dagen skulle komma. Jag är lycklig!
Jag är så sugen på att uppdatera garderoben. Men det är ju som sagt inte läge för det just nu. Magen växer i färdriktningen, pengar ska sparas för att vi ska vara föräldralediga och eventuellt ha råd med en semester i sommar.
Mammans kläder får vänta till dess att läge för shopping... Men om man får drömma så finns detta på min önskelista (bilder hämtat från miinto.se)
Jag gillar Desigual som ni säkert förstår, konsten är att välja en neutral bas till det plagg som man tar på sig. Annars kan man lätt se ut som en kulturtant, en medarbetare på ciruks eller något likande.
... veckan med intensivkursen i simning. Vi får se hur mycket Lea har lärt sig, eftersom hon missat totalt 4 av 10 tillfällen. Feber och ett födelsedagskalas har satt käppar i hjulet.
Men Lea är nöjd och glad iallafall för hon får mer tid att leka med bästisMartin , inte bara på dagis!
Läget är bra! Bebisen och jag mår fint. 130/60 i blodtryck. Bebisen 136 i hjärtljud. Lågt blodsocker och lågt blodvärde, där får jag skärpa mig... Från ursprungsvikt har jag tappat 6kg i samband med graviditeten. Det borde då totalt ge ca 10 kg, eftersom själva "graviditeten" väger ca 4kg nu. Känns helt ok.
Förra graviditeten gick jag upp, men tappade 26kg på 4 veckor. Malin kan intyga, för hon var med när jag vägde mig en kort tid efter förlossningen... och kom ut som ett chockat spöke med ett tapp på 15kg.
Den här graviditeten har nog samma effekt på min kropp, men all vätska har inte kommit ännu... Jag inväntar en bomerangeffekt! Gravidkläderna ligger troget och väntar i garderoben, för än så länge har jag "vanliga" kläder.
Lea fick vara med på VC och lyssna på bebisen. Lycklig storasyster!!
Jag har fått förhållningsorder att ta det lugnt. Det är upplagt en tidplan med inbokade tider i min kalender, ända fram till BF. Om allt går bra, ska vi hålla oss till den, men börjar det blöda blir jag sjukskriven direkt, och kontrollplanen får mer och tätare besök. Ni som förstår... Föreliggande moderkaka kan ställa till det, om man inte är försiktig.
... att världen omkring en går i slowmotion och man själv irrar runt som en ekorre; är man stressad då?
Det spelar ingen roll om man är trött, arbetet måste ju utföras, annars läggs det på hög och väntar troget till man är piggare... Namn på det? Surdegar? Bajsmackor?
För mycket spänningar i kroppen gör mig som en fiolsträng. Idag vette tusan om jag alls tar mig till jobbet!
T gjorde sitt bästa med att sent igårkväll försöka massera muskler, men idag vill kroppen ändå inte jobba med mig.
Höger ben vill inte gå. Höger ben vill inte alls det jag vill idag :/
Ont ont ont!
Lika bra att ha ryggläge en liten stund till, för att känna en liten människa som gymnastiserar för fullt i magen. Jag vet ju att belöningen kommer om någon månad. Jag vet att värken kanske är helt försvunnen om två år. Det finns förtröstan i alla fall.
Nya gardiner till vardagsrummet och köket. Födelsedagspresent till Saga, present till Torgeir, böcker, en desigualklänning till Lea, en klippning åt mig själv och nytt schampo och balsam modell supersize! Vi tar ansvar för att hålla den svenska ekonomin igång.
... så har det inte hänt så mycket alls faktiskt med kroppen, nu när vi är i 5:e månaden. En liten kula. Ingen vätska i benen osv. Sparsamt (men intensivt när det väl är) med ont.
Jag sover gott, tränar det jag kan, äter gott och framförallt njuter. Än så länge går det här över förväntan. I skrivandets stund känner jag av lillprinsen som har gymnastik i magen eller nåt. :)
Varit hos sjukgymnasten och fått min "dom". De akuta smärtpeakarna som kommer då och då (oftare nu för tiden) är när mina bäckenhalvor "hoppar ur led".
Testa ni att promenera/gå med mitt bäcken... Testa att gå i trappor... Testa att åka i dåliga flygplansstolar... Testa att åka i bil längre än 40 min... Testa att köra bil med manuell växellåda...
Ni som inte upplevt detta- fattar faktiskt inte vad det här handlar om. (Förutom T som ser mig linka omkring, dag ut och dag in.)
Det är några som frågar efter "magbilder". Det finns faktiskt inget att fota ännu. Jag ser bara lite "plufsig" ut. Ni vet, som om man har kolhydratfrossat. Typ.
Jag sover fortfarande på mage... I VECKA 20.
Det går bra att träna, så länge jag gör rörelser kontrollerat. Är tröttare än vanligt, aningen svälld om benen och hjärnan är inte alls med mig. Ingen nämnvärd viktuppgång. Foglossningarna kom redan i V14, men idag har jag det under kontroll.
Ang hjärnverksamhet; Tänk om jag skriver en nolla fel på jobbet... 1milj istället för 100 000kr på beställningar :D Tur att chefen sätter sista godkännandet.
Nu är min lunch slut. Nyss inmundigat makrill i tomatsås på hårtbröd och ett äpple. Det är favorit just nu!