Överst.blogg.se

Besök av Linda. Lea kom hem tidigare än planerat. Vilken lycka för storasyster att få promenera med barnvagnen och testa att mata lite. Torgeir har fortfarande någon timme pappaledigt att ta ut.

Jag är trött, men det hör till. Denna spädbarnsperiod har jag fantastiskt stöd av min man. Det är så jämställt det bara kan bli. <3

Det tog 7dagar att tappa värsta "putmagen", och 14 dagar att tappa 14kg. (Gick upp 7kg totalt under graviditeten)

Känner att det fortfarande finns vätska kvar, så jag räknar kallt med att något kilo till ska bort.

Det är dags att smyga igång träningen, om fogarna tillåter. Magen och ryggen behöver stärkas upp, så även benen.

Hejdå stora kläderna! Nu kan man börja fantisera om fina kläder igen :D

... för det kommer mer!

Pappan och mini på sjukhuset. Första besöket av mormor. Syskonen goar med lillebror. Mini jobbar på. Han är stark-jättestark! Redan nu lyfter han sitt huvud och kikar runt.

... och Leas favoritplats blev längst bak, på tredje raden. Alla barn och vi föräldrar får plats, med alla bilstolar och en vagn och utflyktspackning. Nu är det BARA att se till att klämma ut minstingen samt hämta Kristoffer i veckan. Nästan fulltalig familj då! Det är väldigt trist att Sebastian inte kan vara med denna sväng. Men så är det med barn i skolåldern...

I övrigt, inget nytt att rapportera. Sjukhuspersonalen är "hemska" som inte sätter igång processen. Känns som om de plågar mig!! Var dit igår igen, för att kolla bebisen mm.

Det gör ont att gå, sitta och ligga. Jag är svälld. Det trycker på. Jag är trött. Det är varmt. Jag svettas hela tiden. Magen gör uppror, halsbränna är ett faktum.

Idag fyller Lea 6år! Hon firar födelsedagen med sin pappa.

Jag och Torgeir får vänta till vår Lea-vecka med firande. Vi hoppas på att kunna ge en lillebror i födelsedagspresent. <3
(Fotograf: Sara Nordlund)

Veckans alster är en quiltad babyfilt till Lilly. 100x100cm.

Föregående vecka blev det en sparkdräkt till Charlie. Den dräkten hann jag inte fotografera. Bild ärligt stulen från volanen.blogg.se. Syrran förevigade denna.

... kan göras på Hertsö badhus. Det har nog plaskats endel idag.

Fina Martin blir 6år! Hipp hipp hurraaa!
Fotograf Sara Nordlund.

... Välkommen Dodge journey!

Kan man inte föda barn en fredag som denna, kan man väl passa på att köpa bil?

Vi behövde en större bil, med 7 sitsar. Så enkelt var det. Det fanns ett fint exemplar hos bilhandlaren. Vi slog till. Nu ryms hela familjen i en bil då vi ska iväg. Den har allt, verkligen allt, till och med ett kylfack för drickor... Hur amerikanskt är inte det?

Tanken är ändå att vi ska nöta ut Sportsaaben med körningarna till Norge, för Dodgen dricker mycket.

Bild överst i kolleget är hämtad från Google. Det är inte jag som är fotograf.

Finns inget att rapportera. Nu i v42. Överburenhetskontroll den 10/6. Sen blir det väl igångsättning, om sjukvården/sjukhuset har tid för oss...

Min ordinarie barnmorska har semester (henne väl unnat) så henne ser jag inte förrän i Juli, med bebisen ute ur kroppen. Hon skulle förstå, hon är toppen!

Det känns hopplöst, tungt och besvärligt just nu. Hormonerna rusar, kroppen är totalt uppluckrad, jag är svälld av vatten i ben, fötter, händer och ansikte.

Senast den 11:e ska prinsen vara ute ur min kropp. Så enkelt är det. Punkt slut. Jag är chef, jag bestämmer!!!

Maktlös!

I tron om att en manuell biltvättning skulle starta något slags starkare värkarbete, blev jag grundlurad. Resultatet efter att ha tvättat sportbilen var: fördjävulsk smärta i fogarna, illamående, blåsor i händerna, avsaknad av aptit och hormonerna löpte amok! Men... Bilen blev ren! Alltid något.

Från att ha sett framemot en förlossning i tid (gärna något tidigare än BF) är jag nu istället på gränsen till sammanbrott.
Personer runt omkring ler och säger: det är BARA att vänta...

DET ÄR INTE SÅ LÄTT!

Jag vill krypa ur skinnet. Jag vill få ut det som gör mig trött och svag. Jag vill få bort min värk. Jag vill inte sitta hemma (eller ligga, som foglossningarna innebär).

Jag vill vara pigg, stark och livfull. Inte en grå smällfet sjöko som knappt tar sig fram. Sen finns det mycket annat att beskriva också. Ni kvinnor som burit barn förstår. Vi är makalösa på att stå ut med det ena och det andra.

Det gäller givetvis också i tätbebyggt område. Det gäller även djurägare, som låter sina djur uträtta behov överallt, utan att plocka upp efter dem.

... Och ser om vi kan pressa på det lite. Komsi komsi bebis, inte ligga inne och trycka. Kanske värkarna tilltar med ännu mer fysisk aktivitet?

Idag köpte jag ett nytt linne (Röhnish) för att känna mig lite mer fin och lite mindre "sjö-ko-ig".

Längtar längtar längtar till rejäl träning igen!

Min barnmorska är verkligen toppen. Det är rätt människa som hamnat på rätt plats. Barnmorskan ringde till sjukhuset- för en mer grundlig koll idag. På vårdcentralen gör de inte ultraljud.

Kontrollen på sjukhuset, visade helt normala "bebisvärden". Inte ska ni tro att de sätter igång något. Här i norra Sverige ska minsann mödrarna pinas in i det längsta. Låga värden eller ej... Det finns givetvis många andra faktorer att ta hänsyn till, vilket jag inte skriver om här.

Tydligen har jag en släng av värkar, inte så kraftiga. 4st per 10min. (Se bild nedan) Men bebisen, den vill inte komma ut. Han är en stor en, men ligger ändå och samlar kraft.

Idag drog det igång igen. Sen avstannade det. Makalösa unge som ligger i magen och inte vill komma ut.

Magen jobbar på, det syns och märks. Jag har rätt hög smärttröskel, så jag vet inte riktigt när det gör ont eller helvetes ont. Förra förlossningen funkade utan smärtlindring och det var inte så märkvärdigt. Det gjorde ont. Det gick också rätt snabbt.

Jag vill att lillprinsen kommer nu. Varför vill inte han komma ut?

... Kl 9:15!

Torgeir passar på att storstäda medan det fortfarande är "svalt" inne. Jag ligger på sängen och vilar mig i form, medan Lea jobbar i sin bokstavsbok. Snart är det dags för en skärgårdstur med båten. Mormor och gammelmormor ska låna Lea för en utflykt till Kallaxön, där de ska bada och sola.

Igår införskaffades det solskyddskräm 30 och 50. Trettio till Lea och femtio till Kristoffer. Längtar så kopiöst till att mesta möjliga av familjekonstallationen är samlad igen! Bada, leka på stranden, busa i lekparken, mysa och gosa. Sebastian kommer inte med denna gång, eftersom han har skolplikt.

Vi har haft sällskap av goa vänner idag.
Sol och bad på stranden. Lea, Torgeir, Sara och Martin plaskade.

Själv får man hålla sig på land. Det är inte lämpligt att bada nu :)

Saga och Charlie!

Det har varit helt sjukt varmt idag. Det är varmare i Boden än i Luleå. Brudarna busade i kapp medan Charlie sov. Lunch från Dagobert och en glass på det gjorde humöret på topp!

Tack sweet sis för en fin dag (och givetvis tack Emil också)!

Nu äntligen får vi träffa Charlie i hemmamiljö. Idag blir det besök hos lillasyster. Som medchaufför har jag lillebror Emil och kartläsare är Lea-loppan.

Så här såg det ut tidigare i veckan, då Emil och Charlie hade ett grabbsnack. Måste ha varit långt, eftersom Charlie somnade tryggt i morbrors famn.

Ok, jag har fattat!

Du är chef över mamma och pappa. Du bestämmer själv när du ska komma ut.

Min syn på det hela är att det räcker nu... Tydligen mår du väldigt gott där inne. Men kommer du ut, får du pussar, kramar och massor med mys. Du kan sträcka ut kroppen och veva på med armarna. Är inte det en rätt bra deal?!

Nedkomsten lyser med sin frånvaro.

Jag och Lea njuter av sommaren.
Ugnspannkaka och vatten till lunch, bespisning i det gröna. På en filt i lekparken invid huset.

Idag känns livet lyxigt!